Dagsafari.se

När solen sakta sänker sig mot horisontens linje, naturen stilla lägger sig till ro. När kvällsbrisen varsamt för in mot land, skymningen fäller ut sin skyddande famn. Då är vi alltid tillsammans. Så blir vi en del av ringarna, likt… Fortsätt läsa →

Spegelbildens sken. Isskärvor mot strandkanten. Väck mig långsamt in mot dagen…

Mellan hotellobbyn och hetsiga böneutrop, vilar kvalmig dallrande hetta. Binder mig osynligt fast.   Det är den sista dagen, i mitt inre vågor av längtan. Sköljer över mig, genom mig, gång på gång.   På håll den vita grinden, det… Fortsätt läsa →

Det var känslan av tyngdlöshet och sträv sälta mot huden, som att vara vaggad av okända händer, utlämnad.   Vågornas kraft in mot stranden, vill vidare färdväg.   Jag går över varm sand, omgiven av skyddande vatten.

Lanternan slocknar. Långsamt faller natten in mot gryningsljus. Morgonrodnadens röda strimma drar oss in mot hjärtats tyngdpunkt.

Halvvägs  in i nattens mörker vidrör du mig och ljuset som silades mellan persiennens springor nådde nästan fram. Blombladen bildade skira mönster mot fönsterglaset   Mina fötter lämnade osynliga avtryck mot kyliga golvplankor och utrymmet mellan mina fotsteg andades varm… Fortsätt läsa →

Augustikvällen vilar sin hemlighet. Döljer sin iver i ett månlandskap av oföränderlighet. Stjärnfall fäller ut sitt landningsställ. Vecklas gnistrande scenario av drömtid in.

Skynda, hasta. Nu på vandring, småningom vi framme är. Torka tårar, bjudas vatten. Mot kvällen ska vi vila. Trösta barnet, nynna visa. Heta fotsteg bära liten. Sot från eldar, varma dofter. Snart till sömns du vaggad blir.