Mellan hotellobbyn och hetsiga böneutrop,
vilar kvalmig dallrande hetta.
Binder mig osynligt fast.
Det är den sista dagen,
i mitt inre vågor av längtan.
Sköljer över mig,
genom mig,
gång på gång.
På håll den vita grinden,
det i mönster stenbelagda golvet.
Nakna fötter får beträda heligt rum.
Väggar som omsluter dova röster av tillbedjan,
varm mättnad helar min täckta kropp.
Lyssnar med öppet ansikte till stämman inom mig.
Kommentera